.

All ångest fick mig tillslut att bryta ihop totalt. Men efter lite fika på fenix och lite pepptalk tillsammans med mamma så känns det ganska bra igen, måste jag säga. Krafterna och självförtroendet som i morse låg på minus har stigit några snäpp. Svenskan rullar på i ett acceptabelt tempo och då jag insett att jag inte sökt tillräckligt med jobb inför sommarn så tog jag nyss beslutet att söka två stycken till uppe i Vadstena. Möjligheten fanns eftersom jag har mina kusiner där uppe. Så vart sommaren kommer att spenderas får vi väl se med tiden. Men jag är i sånt jävla behov utav ett jobb att jag gör vad som helst för att rädda sommaren.